onsdagen den 22:e september 2010

SD:s framgångar ifrågasätter vårt politiska system

Jävligt länge sedan jag bloggade, men det nationalistiska extremkonservativa partiet SD har inspirerat mig nu.

Till att börja med är resultatet beklagligt. Studerar man SD:s program märker man en väldig populism kombinerat med tradionell högerpolitik och den korporativistiska tanken som ledstjärna. Detta kombinerat med ett skuldsättande av en utsatt grupp för ett helt annat samhällsproblem.

Ett enormt problem västerlandets trygghetssystem möter är en alltmer ökande grupp, men inte fan är det invandrare! Den procentuella ökningen av ålderspensionärer sen 70-talet är betydligt mycket högre än invandrare under samma period. Fler och fler utnyttjar därmed trygghetssystemen som måste försörjas av färre. Invandrare bidrar med jobb, något pensionärer inte gör. Visst har pensionärer har jobbat hela sitt liv och förtjänar definitivt att njuta av frukterna av detta, men när vår nuvarande pensionsålder kom till var medellivslängden 61! Detta politiska faktum tigs ihjäl, de röda har försökt kompensera med skattehöjningar, samtidigt som alliansen attackerat alla andra grupper med trygghetssystem. SD kommer med en tredje väg, den genom att skylla på en ny grupp, invandrare. Detta är klassisk konservatism.

Alliansen är egentligen samma kvacksalvare med viljan att skylla på arbetslösa, sjuka och unga. Men SD drar vidrigheten ett steg längre då de drar in kultur, religion och av och till etnicitet. Klassisk främlingsfientlighet egentligen.

Konservatism är reaktionär, den vill alltid bevara det nuvarande och mobiliserar styrkorna när stora förändringar är på gång. Den gjorde det under franska revolutionen, men den mest kända konservativa mobiliseringen skedde under tidigt 1900-tal, då den ryska revolutionen följdes av en allt starkare kommunistisk rörelse i världen. Motmedlet lanserades av Mussolini, fascism, man enade klasserna (som var på väg ut i krig mot varandra) mot en annan grupp som fick skulden för arbetarklassens problem. Man blandade arbetarklassretorik med starkt konservativ politik och nationalism, det var icke-italienarna som var problemet, britter, fransoser, jänkare, ja egentligen alla, men speciellt kommunister, bögar och andra icke-traditionella element inom landet. I Tyskland ansåg man inte nationalism tillräckligt stark utan lade till ett antisemitiskt budskap, politiken var dock den samma.

De populistiska extremhögerpartierna fungerar på samma sätt, en vänsterretorik om "etablissemanget" och "folkhemmet" kombinerat med skuldsättande av en grupp, först försökte man med bögar, men insåg att det var fruktlöst och riktar nu in sig på "invandrare". En grupp som ser helt annorlunda ut i SD:s värld än verkligheten. T.ex. är hälften av alla invandrare från Irak KRISTNA, vår största invandringsgrupp talar finska och 23% är arbetskraftsinvandrare. Det man menar med "invandrare" är medelmörka och svarta muslimer(våra vita muslimer, som iranier och bosnier räknas inte in om de inte kan försämra statistiken).

Slutsatsen är: Hade folk varit pålästa hade detta aldrig hänt. På samma sätt som folkopinionen är för hårdare straff när all forskning talar för att motsatsen bekämpar kriminaliteten bättre (80% av sveriges interner har ADHD och tolkar straff som orättvis elakhet, vilket ökar aggressiviteten för att nämna ett exempel). På samma sätt som kriget mot droger fortsätter, när cannabis minskar risken för demens med 90%. På samma sätt som ingen jävel verkar förstå att den där hundringen du nu har i plånboken finansierade dina barns skolgång, din vård och din framtida pension. På samma sätt som vi har ett massivt jordbruksstöd vars enda mål är att förstöra tredje världens jordbruk. På samma sätt som ingen förklarar vad kommunism egentligen är och skyller på regimer långt ifrån ideologins egentliga mål (när både Kina och Sovjets "massmördande" var mindre än tidigare och efterföljandes "naturliga dödar"(är samtliga jordbuk sönderbombande och omvärlden vägrar dela med sig är svält ganska logiskt)). Man tar aldrig fram att Jugoslavien under Tito hade en medelålder och medellivskvalitet högre än det i väst samt en gratis sjukvård och högre utbildning. Att Kubas akademiker per capita är högst i världen.

Att folk aldrig tar reda på fakta utan generaliserar och kategoriserar är vanligt förekommande, men det sätter seriösa frågetecken över vårt system. Hade medelväljaren fått prata politik med den han/hon valt hade denne troligtvis aldrig röstat så. Vi bidrar vart fjärde år med att rösta på ett gäng människor vi inte vett ett skvatt om, mer än några populistiska floskler, att representera vår vilja. Och detta kallas DEMOKRATI! Demokrati innebär att "folket styr", men i parlamentarism styr inte folket, det gör våra "förtroendevalda". På samma sätt som gamla diktatorer alltid behövde säkra ett tillräckligt stöd hos folket för att undvika uppror måste våra nuvarande styrande säkra vårt stöd, men bara vart fjärde år.

Ta en fråga som statskyrkan, majoriteten svenskar är emot statligt inflytande i religion, endast 9% ser sig som religiösa. Ändå röstar samma population på ett teologiskt parti som KD och ett som är för att återinföra statskyrkan, som SD. Hade folk varit pålästa hade vi inte ens haft några moderater eller sverigedemokrater, då de inte gynnar annat än en knapp procent. En majoritet var emot FRA och IPRED, men knappt 10% av riksdagen.

Parlamentarism är bara ett i raden av system som duperar och förtrycker folket och vi måste försöka förstå att det är något vi måste ersätta så snart som möjligt. Konservatism och reaktionism är steg åt fel väg, men högerns allt hårdare medel kommer till slut tända på dynamiten. I bästa fall överlever inte parlamentarismen det här decenniet...

måndagen den 22:e februari 2010

Trängselskatt+trasigt SL=Arbetarfälla

Det var ett tag sen jag skrev, men nu har jag rejäl anledning att vara arg.

Som de flesta boendes i Stockholm redan märkt är lokaltrafiken, SL, mer eller mindre nedstängd pga lite snö (hur man kan vara oförberedd för svensk vinter är och förblir ett mysterium). Nog om att det är lite irriterande, det stora problemet är att detta kombineras med den utmärkta hippie-idiotin känd som trängselskatt. Detta är även det perfekta exemplet på varför jag inte kan stödja ett enda etablerat parti.

Dagens "vänster" har nämligen inte längre arbetarnas intresse i åtanke. Trängselskatten, en idé lanserad av hippiepartiet miljöpartiet, är nämligen arbetarnas fiende och en klasskatt. Hippies är och förblir det perfekta exemplet på medelklass-vänster. Ens politiska engagemang har kanske en vänstervriden grundidé, men problemet är perspektivet. Har man en lön långt bättre än en vanlig knegare, bor man i ett område långt från knegare, har man väldigt svårt att sätta sig in i deras problem och vardag. Då tar man beslut som inte är några problem för en själv, kanske t.o.m. gynnar en själv. Dvs, dagens "vänster" är som en alternativ höger.

Trängselskatten är ett perfekt exempel, den KRÄVER en fungerande och välbyggd kollektivtrafik för att alls tjäna ett intresse. Men nu har vi inte det. En liten medelklass hippie lär inte ha några som helst problem att spara ihop till en fin liten miljöbil eller betala trängselskatt utan att privatekonomin tar större stryk.

Men ta nu en vanlig knegare, boendes i säg Tensta, arbetandes i innerstan. Tjänandes 18 000 före skatt per månad, vilket ger 12 000 efter skatt. Varje dag måste denna person åka in till jobbet, men nu fungerar inte kollektivtrafiken, vad återstår då? Jo, man måste ta sin bil (om man nu ens har en) in och ut varje dag. 50 spänn per passage innebär således 100 pix om dan. På en arbetsvecka kostar det således INNAN bensinkostnader 500 kr per arbetsvecka, drygt 2000 per månad. En sjättedel av ens totala inkomst...

Denna knegare kommer knappt ha råd att åka till arbetet varje dag, åker han inte dit får han sparken och hamnar hos A-kassan. Nog för att det var lagom kul innan, nu kommer han få anstränga ekonomin för att ens överleva, samtidigt som mer välbetalda antingen kan köpa sig en miljöbil eller ha råd med skatten.

Detta är vad som händer när politiker tar beslut utan att sätta sig in i vanliga människors vardag, nu riskerar vi en stor utebliven produktion pga att knegare inte har råd att ta sig till jobbet, nu straffar "vänsteridéer" arbetarklassen hårdast. Detta är vad som händer när medelklass-hippies utan verklighetsförankring får styra. Miljöproblem eller inte, folk ska fan ha råd att leva oavsett!

Hippies tar beslut med enbart sig själv i åtanke, hippies tror att de har arbetarnas intresse i åtanke, men kan aldrig sätta sig in i dessas vardag. Hippies och dagens "vänster" är arbetarnas fiende, högern är, ja, höger. Inga har längre arbetarnas intresse i åtanke, varför reagerar ingen?

Nej just det, ingen lyssnar eller bryr sig om arbetarna. Facket är som bekant mest ett sätt för folk att göra karriär numer...

måndagen den 5:e oktober 2009

Medelklassen - Samhällets mål och pest

Finns det någon samhällsklass värd att förakta är det den i västvärlden mest utbredda, medelklassen, som bör få hatet.

Medelklass är, för den som inte vet, när man jobbar fast på mer avlönade jobb än de manuella, dvs lägre medelklass är lärare, högre journalister etc.

Denna klass står för den politiska makten i Sverige och i princip hela västvärlden, då den är störst i befolkningsmängd. Denna klass avgör i princip samtliga demokratiska val. Den är dessutom såklart den klass som är minst lämpad detta ämbete.

Medelklassen föddes ur den industriella revolutionen samt de liberala och socialdemokratiska tankeskolorna, vi har i Sverige världens troligtvis största medelklass med en befolkningen där åtminstone 60% är VVV(Villa(ok, radhus kvalificerar också), Volvo, Vovve)-Svenssons.

Alla är dem dumma i huvet.

Medelklassen är arbetare som relativt nyligen gjort en kortare klassresa, liksom alla uppkomlingar har således hela denna kategori ett enormt förakt för arbetarna och vill verkligen distansera sig. Man är inte heller stolta över sig själva utan strävar ständigt efter ännu en resa, till champagne, stureplan och enormt (onödigt) överflöd. Man ägnar sin tid åt att nå en ytlig framgång i form av många vänner (frågan är hur mycket vänner), prylar, hus, ja t.o.m. partner. Samtidigt som arbetarklassen är upptagna med att jobba, överleva och roa sig den lilla tid som blir över eller överklassen som ägnar sig åt att bada i onödigt överflöd eller lära sig mer intellektuella saker, för att behålla sin position i samhällspyramiden.

Detta fokus gör att medelklassen i princip inte tänker efter överhuvudtaget, då den gör allt för att få status är saker som filosofi, kritiskt granskande eller sunt förnuft saker den gärna undviker. Medelklassen är alla härskares drömmedborgare: de jobbar på utan att klaga, de köper allt de säger och ägnar fritiden åt onödiga saker istället för att granska makthavarna. Särskilt höger-vridna och då framförallt fascister fullkomligt älskar dessa människor.

Dessa människor växer upp skyddade från hårdare liv och problem och blir uppfostrade att undvika allt sådant, utan att någonsin förstå det eller kunna relatera som följd (den stygge Hoolywoodskurken som bara stjäl för att han är elak är en logisk, om än sorglig, följd). De tror verkligen allt den medelklasskontrollerade median säger dem och som alla som blir separerade från andra blir de rädda för de som inte är som dem. Medelklassen är livrädd för arbetarna, men även överklassen (med hippiebilden av de elaka slipsmännen som följd).

Medelklassens ignorans, dumhet och idioti är en stor anledning till bristande kommunikation, fördomar och problem inom samhället. Då de själva aldrig möter någon kan de godta medias (i bästa fall) hårt vinklade eller (i sämre fall) direkt felaktiga bilder av grupper som invandrare, fotbollssupportrar, hemlösa, arbetare, skinheads/punkare, autonom vänster, extremhöger och kanske mest av allt den extremromantiserade bilden av polisen.

Sverigedemokraterna lever på den dumma medelklassens ignorans, folk tror seriöst det är farligt att gå på fotboll, tanter glor surt på mig på tuben pga kängor och kort hår, tror att det enbart är skurkar som får smaka batong, osv. Tänk vilka problem vi skulle slippa om medelklassens statusjakt upphörde och de istället såg världen omkring dem, tänk vilken värld vi skulle få då!

Men tyvärr är medelklassen ett sorgligt exempel på människans osolidariska natur: Så fort man får litet, vill man ej dela med sig med de som har inget, utan mycket hellre lägga all energi på att få litet mer.

Åt helvete med medelklassen!

fredagen den 11:e september 2009

Alliansen briljerar!

Ja, ni läste rätt. Alliansen har gjort något riktigt fint. Till att börja med en helt ok insats mot ett sjukt och sorgligt problem. Men att jobb mot detta har ju skett länge och även om nya idéer alltid är bra är det knappast något banbrytande. Det banbrytande är istället en insikt få svenskar, och framförallt ingen inom media, har. Nämligen omformuleringen från "mäns våld mot kvinnor" är det numer "våld i nära relationer". BRAVO!

Med tanke på att heterosexuella män står "bara" för runt 70% (heterokvinnor är runt 20% och homosexuella 10%) av detta är det onekligen nyttigt. Den förra formuleringen var lika logiskt som att definiera all våldsamhet som "mäns våld" eller hatbrott mot bögar för "blattars brott mot homosexuella"(båda brott där grupperna är i klar majoritet). Fördomar är alltid nyttiga att bekämpa och att peka ut en enskild grupp för en sorts brott är djupt orättvist.

Nu kommer den medietrogne PK-idioten och frågar "men hur kan en kvinna misshandla sin man, han är ju mycket starkare!?!" Det PK-idioten inte inser är att det inte handlar om fysisk styrka. Vilken normalt funtad människa vill eller är ens kapabel till att slå den man älskar?

Nu återstår det bara helomvändningar i ett ganska stort gäng frågor och sen kanske man börjar gilla Fredde och hans gäng.

tisdagen den 1:e september 2009

Problem med Anton Abele

Jag har problem med tönten, riktiga jävla problem.

Här har vi en snubbe som gör karriär på en annans död. Hur in i HELVETE ÄCKLIGT ÄR INTE BARA DET!?

Sen finns det följande problem:
  • Snubben är en överklassunge, och därmed ganska långt ifrån 90% av gatuvåldet.
  • Gatuvåldet har minskat de senaste åren (statistiskt säkerhetsställt)
  • Vad fan är gatuvåld? Räknas fylleslagsmål, casualfighting, passionssmällar eller kanske t.o.m mospiting i det hela? Det är väl 99% av våldet som sker på gatan. Dödsmisshandel är inte direkt det vanligaste
  • Snubben är en överklassunge, tror han seriöst fotfolket lyssnar på honom?
Men eländet är såklart inte slut där. Nu visar han, för de som tvivlade, sina rätta färger. Han är moderat, inte så oväntat. Men med tanke på att partiets politik är till stor del orsak till gatuvåld är det NÅGOT märkligt. Men framförallt:

SNUBBEN FÖRSÖKER GÖRA POLITISK KARRIÄR PÅ EN ANNAN, HELT OKÄND FÖR HONOM, PERSONS DÖD!!!

VAD I HELA HELVETE?!? VARFÖR REAGERAR INGEN?!?

skitunge...

Ville bara säga


Att de här två människorna är ruggigt fula. Vet ej hur det är med själen. Men fula utanpå är de definitivt, och bortskämda. Då får man säga vad fan man vill om dem.

söndagen den 23:e augusti 2009

Jävla fjortisungar!

Reclaim är de autonomas bidrag till den pågående urholkningen av arbetarrörelsen. Inte är det en snobbig fackordförande med mer cash än de flesta moderater eller swingerfolkets eviga kuppande det handlar om nu. Det handlar om fjortisungar som vill leka tuffa.

Parollerna är ju ofta fina, en kritik mot vår alldeles för maktfullkomliga poliskår, sänkta hyror, antirasism och solidaritet. Inget fel överhuvudtaget syns således i ledarnas officiella budskap. Problemet är vad ordet "gatufest" fått för innebörd, det är inte det som det egentligen vad det betyder: ett sätt att göra en politisk manifestation till en fest. Det är ett sätt att samlas och jävlas med polis och lokalbefolkning. Det är en jävla skam för sveriges arbetarrörelse, det är vad det är.

De autonoma har ju alltid gjort sig kända som grabbarna/kjoltygen som mer än gärna pucklar på andra och som gärna skiter i de där idealen när man kan göra annat, särskilt under alkoholpåverkan. Men reclaimandet är tamejfan inte ens ett försök till en manifestation, det är numer rent jävla fjortislarvande.

OPROVOCERAT anfaller de polisen och är utan tvekan en stor orsak till rädslan som börjat bli synonym med demonstrationer eller för den del polisens provocerande och trakasserande arbetssätt. En grundläggande anledning till att ACAB inte bara är en förjävligt bra låt utan även något av en sanning, även för någerlunda laglydande, arga tonåringar, är sådant oprovocerat anti-polisvåld. Det kommer ALDRIG leda till något bra, poliser är generellt äckligt jävla svin, men vad förväntar ni er om arbetsbeskrivningen mer eller mindre handlar om att försvara sig mot fjortisar? När polisen för en gångs skull INTE slår först, då kommer reclaimarna och ordnar biffen. IDIOTER!

Och nu visas att inte ens lokalbefolkningen, vars intressen de autonoma säger sig representera, vill ha dem där. Fan att man blir förknippad med sådant här pga ens politiska engagemang, väx upp och klipp er fan!

Vill man slåss med folk går man lämpligt med i en firma och leker med likasinnade i en grusgrop i Bålsta. Visst förutsätter det vanligtvis visst sportsligt engagemang (ja, huliganer ÄR vanligtvis supportrar) men det torde ju vara enklare att skaffa sig än äkta politiskt engagemang.

Så, kära autonoma som hellre stjälper än hjälper. Skärp er eller stick, vi vill inte ha er!