Lugna favoriter inspirerar

Nån randomnoob påpekade att jag inte publicerar nån ska (Operation Ivy är iofs Skacore) här på bloggen, trots att jag med all önskvärd tydlighet sagt att det är denna genre som jag gillar mest. Varför? Jo, har du hört ska så är den GLAD generellt, till skillnad från punk som är ARG generellt. På en blogg som är ARG är således punk det naturliga valet, men i dag ska jag göra ett undantag och publicera en ska-låt.

Men vad är ämnet då? Jo, något så "fjantigt" som det som kallas romantik! Men vad är det för fel på det då? Romantik är väl gulligt mysigt och allmänt puttenuttetrevligt?

Det är det också, hejdå, här vart inlägget slut.











Eller nääääääää, det är det. Men inte den "romantik" som representeras av alla hjärtans dag, "romantiska" "komedier" men framförallt blaskiga kärlekssånger som de man hör på den urusla radiokanalen Lugna Favoriter. Det är ren kommersialism och kommersialism är motsatsen till romantik. Att försöka tjäna pengar på något så fint som kärlek är så in i helvete äckligt att jag vill spy på alla dessa skitäckliga smörsångare som sjunger texter om stereotypisk, generaliserad marknadsanpassad "kärlek".

Det dessa äckel inte förstår är att kärlek sker mellan individer, individer är olika och således ser förhållanden alltid olika ut och är unika. Dessa kärlekssmörsånger har alla likadana texter som inte på något sätt kan beskriva någon människas kärlek, förhållanden eller problem.

och så har vi alla hjärtans dag, skit-dag! En dag enbart uppfunnen av marknadsförare för att höja produktiviteten i en tid där man normalt har ett underskott på efterfrågan. Enda syftet med den är att köpa och konsumera struntvaror för att föda vårt kapitalistiska ekonomiska system, piss-dag! Helvete! Att man sen lindar in det i "romantik" är så jävla upprörande att jag vill slå nån. Romantik och kärlek är unikt, man ska fanimej inte fira det en bestämd dag med alla andra jävla par heller! Men marknadsförare hittade den mest lättlurare målgruppen (nykära) och producerade skräp till dem i en annars skiten tid för produktivitet och gjorde kärlek till en färdiginpackad produkt!

Men värst är kanske de "romantiska" "komedierna" som är precis som dåliga college-humorfilmer, fast man slänger in en halvseriös och totalt banal kärlekshistoria som inte kan tilltala några andra än mentalt efterblivna hamstrar i helvetet eller fjortisar. Och Hugh Grant är med i varenda en och är "charmig" och "mysig" på det där brittiska fjantsättet. Att han är megatorsk skiter vi i, det här med traficking är ju inte viktigt när vi kan se prettotöntar fjanta runt i brittisk överklassmiljö och se en perfekt paketerad kärlekshistoria... FY FAN VAD JAG HATAR SÅNA FILMER!

Absolut äckligast är och förblir dock alla dessa oändliga mängder kärleksballader som alla har exakt samma text: "oh girl/boy, I'm so in love with you, it is sooooooooooooo true, I've never felt this way before, now I know true love, etc, etc". Och dem ska på nåt sätt betyda något? Dem har inte ens något musikaliskt värde då de generellt är framförda av mediokra sångare och har överproducerat Timbaland-skräp i bakgrunden, men mixade tillräckligt i studion för att tilltala medelsvensson. Lugna Favoriter får vara måltavlan här, då den skitkanalen BARA sänder sånt äckligt skräp och folk jag tyvärr är släkt med lyssnar på skiten, dygnet runt... Det enda bra med skiten är att den är enkel att parodisera (även om det görs allt för sällan):

(se där, en ska-låt!)

Slutligen, kärlek är ingen produkt. Du, din äckliga skitproducent har ingen jävla aning om hur jag känner för någon och ska inte blanda dig i eller tro att du kan pracka på mig skit! Det är alldeles för stort för det, ditt äckliga svin!